3.- Kommunikation.
I grund och
botten står själen för alla dessa
aspekter i den personen vi är, som karakteriserar individen och som
identifierar den gentemot de andra.
Det är vår
personliga identitet, personen vi är, det individuella livet som förhåller sig
till Livet, som är den sammanlagda
existensen eller verkligheten i vilken vi befinner oss i.
Anden är
den energi, den kraft som gör det möjligt att vår existens blir med i Livet.
Den är inte
någon människans förtjänst, utan någon annans ägo.
Ändå är det
komplicerat att med precision fastställa gränserna för äganderätten, eftersom
en gång aktiverad, blir själen omedelbart som en del av anden, av Livet i sig,
av den aktiva och intelligenta energin som står för alla saker och ting som
existerar. Det här är något som kräver absolut identifiering, överensstämmelse,
förnimmelse. Utan att se skillnaden mellan det som är eget och det som är
andras, är det svårt att bestämma ansvar och rättighet, bl.a.
Som
människor karakteriseras vi för den väsentliga förmågan av "att veta
att vi vet”, att vara medvetna om att vi vet, (homo- sapiens, sapiens).
Frågan är :
Vad och hur mycket är vi medvetna om att vi vet?
Från
"Nationalencyklopedin"-1992:
"Homo: det vetenskapliga namnet på släktet äkta
människor. Släktet omfattar numera endast en art, den nutida människan ( homo-
sapiens sapiens ), men det har tidigare funnits minst två arter, homo- erectus
och homo- habilis.
Dessutom
fanns inom arten homo- sapiens tidigare även
homo- sapiens neanderthalensis ( neandertalmänniskan),som ibland
betraktas som en egen art, homo
neanderthalensis.
Släktet homo
skiljer sig från släktet Australopithecus ( förmänniskor ) genom sin större
hjärnvolym (minst 750 ml.) och genom sina mindre käkar och kindtänder."
Den nutida människan vet är medveten om många saker och
ting, i förhållande till alla andra levande varelser och med hänsyn till de
egenskaper och resurser som hon disponerar. Förmågan att veta är produkten av
erfarenheten, framför allt av våra allra första släktingar.
Det är
viktig att ge relevans åt denna historiska fakta eftersom väldigt mycket utav
det som karakteriserar oss idag, och under hela vår tidsnärvaro på jorden,
härstammar av dessa tidiga upplevelser.
Det måste ha
hänt någon gång för länge sedan: en ren fullbordad kommunikation eller
överföring av information mellan, som vi redan sagt, sändaren = livet (Gud)
och mottagaren = människan.
Kommunikation
står för kontakt, förbindelse, överföring av information, m.m. Utan den är
vi isolerade, allena, kunskapsfattiga, ovetande och därmed o-medvetna om det mesta.( omedvetna = okunniga, obekanta
med))( utan förbindelse med )
Som vi redan
sagt; vi är i stånd att kommunicera på en rad olika plan, inklusive med oss
själva när vi utför mental aktivitet. Vi har kontakt med nästan allt men, som
det står i "Nationalencyklopedins
Ordbok" om anden: "den högsta formen av medvetande hos människan",
d.v.s. andlig kontakt har vi ont om,
kommunikationen är bruten i det avseendet, vi är obekanta med den energi som
gjorde vår existens möjligt, eller har man ersatt den med något annat.
Någonting måste ha hänt väldigt tidigt med
våra förfäder, eftersom den preliminära kontakten och överföringen av
information de nådde, inte gick att överföra till efterkommande generationer
via arvsmassan, och de informationer de hade, försvann helt enkelt på något
vis.
Hela vår
mänskliga historia talar till oss om de olika försök som gjorts för att komma i
kontakt rent andligt, men tyvärr har de riktas åt fel håll, med bekräftande
material ända tills idag via dyrkan av olika slag, kulter och ritualer.
Dessutom, (i
brist på andligt intresse) har många grupper oavbrutet engagerat sig i olika
projekt som har haft för avsikt att nonchalera det andliga
genom att ge excessiv relevans åt ”teorier”
t. ex., som ett klart försök att välsigna tankarnas
supremati och göra en kult av det.
Vi har helt
enkel omvända förhållanden, det är inte vi som är mottagarna längre, utan
sändarna, och det vi sänder är budskapet om att vi har gott om energi
(medvetande) och att livet bör acceptera detta faktum, samtycka och ta emot.
------------------------------------------------
I själva verket går vi igenom en period som bevisar precis motsatsen.
---------------------------------------------------------
Vi har just
nu en omfattande aktivitet som försöker "tala" till oss, kommunicera
med oss, meddela oss att någonting stort är på gång.
Exemplet på
detta har vi i de många fatala olyckorna inom transporter av olika slag som
skakar allmänheten numera regelbundet.
Ett få tal
människor skulle "läsa" eller "höra" detta budskap som en
varning med
följande
innehåll:
Vart är du på väg människa ?
Men rent
praktiskt är det så. Vi har kommit till
ett läge då allt har en tendens att kollidera, pga. de hektiska livsförhållanden
som numera råder över hela världen och som framförallt styrs av ekonomin.
Ett annat
exempel är vädret och klimatförändringen.
De ”normala”
årstiderna är mer och mer sällsynta. I stället har det blivit vanligare att
räkna med storm, översvämningar, vulkanutbrott, naturkatastrofer och så vidare.
Det finns
flera sådana tecken som pekar på en bruten kommunikation, framför allt mellan
oss, jordmästare och livet, anden,
verkligheten, eller "naturen".
Det värsta
av allt är att våra misstag, (i jämförelse med dem som människan begick under
andra historiska perioder) kan orsaka skador som inte går att jämföra i
omfattning och karaktär.
Att vi
tvingas skärpa vår "flexibilitet och säkerhet
i informationsbearbetning och i problemlösning" under de
rådande omständigheterna betyder först och främst, att någon eller något finns
och sänder varningen så att vi inte går miste om lösningens utväg, räddning
ifrån det kaotiska tillståndet vi har hamnat i.
Och för det
andra, att den där sändaren i sig har
en intelligens som är minst lika kompatibel
med vår "flexibilitet och säkerhet i informationsbearbetning och i
problemlösning".
4.- Intelligens.
En förmåga, en egenskap för att både lära ut och lära in, förstå, uppfatta, veta, men som i övrigt anses vara en ren produkt av intellektet eller tankeförmågan.Från "Natur och Kulturs Psykologi Lexikon".1994:
Intelligens:
"Tankeförmåga. Förmågan att kunna
dra slutsatser och göra sammanställningar av information.
1.
Intelligens kan definieras som den aspekt av psykiska processer som gäller
flexibilitet och säkerhet i informationsbearbetning och i problemlösning,
varvid samma individ kan ha denna egenskap i varierande grad på olika områden (
t ex logiskt, matematiskt, verbalt, spatialt, perceptuellt, socialt,
konstnärligt ). En sådan definition är teoretisk eller nominell.
2. Intelligens är den förmåga som man får
mått på med hjälp av ett intelligenstest. Exakt vilken förmåga som avses är
beroende av vilket test som man använder för att utpeka och avgränsa
ifrågavarande förmåga. En sådan
definition är operationell."
Intuition:
1. "Direktuppfattning av något utan
att man klart kan förstå eller redogöra för hur man kommit fram till sin
uppfattning. Plötsliga ingivelser hör hit.
2. En
uppfattning av ett föremål, en person, händelse eller situation som är sådan
att det uppfattades alla egenskaper och moment uppmärksammas på en och samma
gång, t ex i en enda blick.
3.
Ingivelse att göra något som man från början inte tänkt göra men som man känner att man måste, fast
man inte kan förklara varför.
4.
Know-how. I professionell praktisk verksamhet, bl. a i psykologisk, medicinsk
och social, söker man kombinera rationell, vetenskaplig kunskap med intuition (
i betydelsen erfarenhetsbaserat kunnande och känsla för hur man ska gå tillväga
för att genomföra en uppgift ).
I de fyra
stadier som karakteriserar skapande arbete ( preparation, inkubation,
illumination och verifikation ) spelar intuition stor roll.
Intuition är
enligt den franske filosofen Henri Bergson (1859-1951) en särskild förmåga att
uppfatta tillvaron direkt, utan hjälp av intellektet. Denna tolkning av
intuition knyter an till definition 1
ovan.
"Från
"Nationalencyklopedin" -1992:
Intelligens :
"( lat. intellege'ntia, av inte'llego "förstå",
"fatta", "varsebli" ), i dagligt tal detsamma som förstånd,
begåvning eller tankeförmåga. Förslag
till definitioner av intelligens har ofta betonat abstrakt tänkande,
relationstänkande, lärande, anpassning till nya situationer och effektivt
utnyttjande av erfarenhet. Enighet omen definition har dock inte nåtts."
"Bland
de många problem som studerats inom intelligensforskningen har frågor kring
arvets och miljöns relativa betydelse för intelligensskillnadernas uppkomst
rönt störst allmän uppmärksamhet. Flera forskare intar nu ståndpunkten att arvs
och miljöfaktorer har ungefär lika stor betydelse för uppkomsten av
individuella differenser i intelligens. Bland annat på grund av svårbemästrade
metodproblem har dock inte enighet
kunnat nå i denna fråga."
Intuition: "( senlat. intui'tio, av lat. intu'eor "rikta blicken på" , "uppmärksamt betrakta", "betänka" ), filosofisk term för omedelbar uppfattning av ett objekt där alla moment uppfattas direkt, utan stöd av erfarenhet eller intellektuell analys."
Det som
betecknas som uppfattning, förstånd, tankeförmåga, intellekt, osv. är
ingredienser av var och ens personliga integritet, individens beståndsdelar
inom det som vi har kallat för själen, den ogripbara sidan av människan och det
perfekta komplementet till den mänskliga kroppen.
Inte många
har ”tänkt” någon gång att kroppen
man har är direkt knuten till alla tankar, känslor, sinnesintryck, mm., fast
fungerande i praktiken som en enda enhet och intimt sammanfogad. Men så är fallet, och i själva verket finns
inte en enda beståndsdel som inte är beroende och förenad med resten av
individen. För till vår egen häpnad, den mänskliga kroppen vi har är slutligen
produkten av alla livserfarenheter vi har gått igenom som mänsklighet ända
tills idag, med alla de förändringar, anpassningar, kunnande av olika slag,
rättelser, framgångar, praktik och vana på olika områden, motgångar inom oss
och gentemot naturen, o.s.v.
Den
personliga integriteten vi talar om har sin rot, sin tillblivelse, sin genesis
i den energikällan fullt av kraft, av kunnande, som vi redan har nämnt och
identifierar som Livet, med anden som verkställande medium.
Det är
själva Livet som har försett oss med
resurser och förmågor. Dessa tar vi för givna en gång då vi konstaterade deras
närvaro inom oss och vi fick göra bruk av dem.
Själva
praktiken ger oss känslan eller ”verkan” av eget, oberoende av resten, inte
ansvarig till någon annan eller något annat.
Orsaken till
detta mycket stora misstag ligger i övertygelsen som många av oss har om att
allt är en ren slump, att livet i sig endast är produkten av tillfälligheterna
inom en annan slump, tiden.
Livet,
enligt denna synpunkt, har inga personliga drag, ingen personlig integritet,
inga egenskaper i sig, ingen orsak, inga motiv och inte heller något mål.
I slutändan
är vi själva, varje individ för sig, mänskligheten,
universum, en ren slump.
Från "Natur och kulturs Psykologi
lexikon"-1994:
Slump: "Att något sker utan att vara bestämt av någon orsak eller faktor. Vid ren slump är allt lika sannolikt. Vid slumpmässigt urval av försökspersoner är det lika chans för alla i en population att komma med i stickprovet."
Sannolikhet: "Att något kan inträffa, att risken eller chansen finns, men att det inte är helt säkert".
Slump och
sannolikhet är två ord, två koder, två symboler, två liknelser som åt våra
tankegångar ger initiativ för ännu fler spekulationer, antaganden,
föreställningar om verkligheten vi står mitt i.
Det mest
giltiga för oss människor, varelser med bästa kondition att förnimma, att
beskåda och dra slutsatser, skulle vara att känna igen vår egen natur, att erkänna av egen erfarenhet
det magnifika: flexibilitet och säkerhet i
informationsbearbetning och i problemlösning som verkligheten ( Livet
) har i sig, och som avspeglas i allt existerande. Med andra ord,
erkännande av livets intelligens.
Livets intelligens
står för ordning, d.v.s., styrande disciplin, planmässighet, sekvens, inre
sammanhang, med andra ord, motsatserna till kaos, oreda, anarki, slump,
desorganisation, mm.
Nästa: Evolutionsteorin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar