1 Genesis.

1 Genesis.

GENESIS

I: The origin of the world and of the human race
A: The creation and the fall.
The creation of the world

1. - In the beginning God created heaven and earth. .Now the earth was a formless void, there was darkness over the deep, with a divine wind sweeping over the waters."                   

De här korta meningarna ( lägg märke till punkterna emellan ) dokumenterar oss med ett stort antal fakta om specifika saker och ting .
Budskapet inlagd i dessa två rader är enkelt men fruktansvärt relevant:

Det är Gud som bär hela ansvaret för allt som existerar, och i alla dimensioner.

Viktigt är det också att inse omfattningen av dessa termer: heaven and earth, himmel och jord, som inte alluderar uteslutande till planeten och dess omgivning, utan till både den synliga och den osynliga sidan av verkligheten.
Men den allra viktigaste informationen man får från de här inledande meningarna, är utan tvekan det som gäller Gud.
Detta är en reell konfrontation mellan alla möjliga åsikter, förebilder, aningar, symboler, uppfattningar o.d., om Gud, och Gud själv som: skaparen av allt som finns.
Det här är raka besked, utan förklädnad. Att acceptera eller inte detta faktum beror främst på hur mycket vi vet eller inte vet om verkligheten, och inte heller på den intelligens nivå vi har var för sig, utan på den grad av tillit vi lägger på skrifterna av denna karaktär.
Created > create = skapa betyder oerhört mycket. Att det är Gud som gör det, talar för sig själv om Guds utmärkande drag, och det kommer att bekräftas ett flertal gånger framöver.
Om vi håller oss till de beskrivningar som görs om Guds olika handlingar, måste vi till slut vara ense om att det handlar, som vi redan har antytt, om Livets fundament, i meningen princip = huvud beståndsdel, grundsanning, Livets lag.
Vad sägs i faktaböckerna om livet?
Från ”Nationalencyklopedin” :   

Liv: "Alla har vi en ungefärlig uppfattning om innebörden av ordet  liv, men någon allmänt accepterad definition finns det inte. I denna artikel behandlas moderna naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst, villkor och utveckling på jorden, samt ges en kort översikt över letandet efter liv utanför jorden."....
"Liv är förknippat med upptagning, förändring och avgivande av ämnen (ämnesomsättning) och energi (energiomsättning), med förmåga till fortplantning, förmåga att registrera ( förnimma )  förhållanden i omgivningen, förmåga att upprätthålla en från termodynamisk  synpunkt instabil ordning samt med evolution."...    

Det liv som här tas upp är själva aktiviteten i alla möjliga sorters organismer, som först och främst existerar på denna planet.  Det är, s.a.s., en ren biologisk definition.
Här betraktas inte aktiviteten som finns i hela universum som ett slags liv, inte ens jordens dynamik, eller mycket mindre själva kraften som satt igång universums alla beståndsdelar till att forma en sammanfogad helhet.
Att vi inte kan komma överens med livet och mycket annat, beror på flera orsaker. Den allra viktigaste är länkad till individens allmänna medvetandetillstånd. 
Historien börjar inte i det ögonblick var och en av oss känner sig deltagande i den. Precis likadant händer med livet, med det andliga och med Gud. Det handlar om saker och ting som existerar innan vi var medvetna om vår befintlighet. Det enda vi kan göra för att förhålla oss till dem sanningsenligt, är att varsebli deras spår i den varelsen vi är, i vår egen realitet.
De här skrifterna vi går igenom just nu, i dess mest väsentliga delar, innehåller ett antal riktiga upplysningar, inte alltid helt bearbetade men tillfredsställande ändå för att kunna ha någon grundlig relation till det som skedde för länge sedan.
Mer fakta :  

Livets uppkomst: "Jordens ålder beräknas till ca. 4,6 miljarder år och liv antas ha uppkommit för omkring 4 miljarder år sedan. Bibelns skapelseberättelse, enligt vilken Gud skapade växter på tredje, djur på femte och människan på sjätte dagen betraktas bildigt ur naturvetenskapens synvinkel. På en primitiv jord utan liv antas den kemiska evolutionen, från enkla utgångsmaterial, ha gett upphov till bl.a. de byggstenar som bygger upp de viktigaste organiska makromolekylerna  i allt känt liv : nukleinsyrorna DNA och RNA samt proteiner. Om livets mest grundläggande egenskap är samspelet mellan molekylär information och funktion, blir frågan om livets uppkomst i det väsentliga en fråga om uppkomsten av detta samspel."...   

Gud är Livet, det är inte vi som har kommit fram till denna slutsatsen med hjälp av vår intelligens eller dylikt. Detta har varit en praktisk bekräftelse som många människor före oss har fått erfara i deras väsen, via andlig informationsöverföring, fastän den som mest ingående förtydligade det hela för oss alla var Jesus från Nasaret som fick som uppdrag att belysa oss om allt som har med det andliga att göra.
Under Johannesevangeliet kommer vi att återuppta denna fråga, fast med grunden i Jesus från Nasarets förkunnelse.
Än så länge fortsätter vi med den andra meningen från detta citat, som är mer komplicerad både språkligt och substansmässigt.
Syftet är att betona skillnaden mellan det som blir ”aktivt” eller levande, och det som kvarstår att vara ”inaktiv”. Mellan det formlösa och den ”gudomliga andliga rörelsen”, inte som opposition utan som provisoriskt tillstånd.
Även i termen ”gudomliga andliga rörelsen” understryks Guds karaktär som en effektiv livlig kraft som kan åstadkomma allt som står i dess böjelse.
Själva ordet wind som här översätts på engelska, inte som spirit som det skulle vara, vill poängtera någon sort skillnad mellan att vara i aktivitet eller i vila, s.a.s..
Här indikerar man, inledningsvis, betydelsen av ordet ande = pneuma på grek., spiritus på lat., ruah på Hebr., som: wind = vind, anda, andedräkt, fläkt, verksamt och mäktigt andetag. Med andra ord, rörelse, aktivitet, vitalitet eller föränderlighet.
Vi tar till de första raderna av detta ”Genesis”, som på svenska har det egendomliga namnet: ”Första Moseboken”: 

1.- “ In the beginning God created heaven and earth. .Now the earth was a formless void, there was darkness over the deep, with a divine wind sweeping over the waters."

Lägg märke till den väsentliga samhörigheten mellan ”God” och ”divine wind” , det handlar om en utomordentlig uppgift som här läggs fram på detta vis, och som avslöjar skaparens tillvägagångssätt att skapa eller ge liv. Skaparen är själv delaktig i allt som sker efter Hans verksamhet. Denna information är oerhört viktig för att förstå allt som händer i de närmaste raderna och framför allt när vi kommer in till själva människans ursprung. Denna delaktighet vi nyss nämnde är andlig. 

" God said, "Let there be light, "and there was light. .God saw that light was good, and God divided light from darkness. .God called light "day", and darkness he called "night" .Evening came and morning came: the first day."

Här börjar man att konstatera den praktiska innebörden av verbet: skapa.
De tidpunkter som markeras som: "sa", "såg", "delade" och "namngav" är i sig konsekventa ingrepp som gör i ordning i förväg det som ska frambringas efteråt, i en oavbruten våg som ska uppnå till slut ett ändamålsenligt resultat.
Att det uppstår både det ena och det andra efter varje sekvens är någonting som ingår i den ursprungliga avsikten och meningen med den skapande processen. Här skiljer sig å ena sidan, den uppfattning som många har gjort om en skapelse eller Universum som inte har en anledning att bli till, utöver den välkända förklaringen om att allt är en produkt av en fruktansvärd explosion som inträffade för miljarder år sedan. Och å den andra, den inneboende förkunnelse som de här raderna bär med sig om ett mål att uppnå, såsom bekräftas i slutet på detta kapitel.
Redan här märker man att i grund och botten handlar det inte om en logisk eller rationell process ( skapelsen är inte av psykisk karaktär ) utan om en andlig verksamhet, dvs., den drivs inte fram med kraften av en viss betänksam dynamik, utan av vital viljestyrka. (Den kraften som orsakade universums bildning är absolut andlig.)
Från början läggs grunden till allt som ska komma efter, och varje steg bedöms följaktligen som rätt eller fel, god eller ond, och konstigt nog symboliseras i praktiken med dessa ord: ljus och mörker.
Alla de här förklaringar är nödvändiga för att ha grepp om de meningar som vi undersöker just nu. 

” God said, "Let there be light, "and there was light. .God saw that light was good, and God divided light from darkness."

Det ser enkelt och ofarlig ut men i själva verket innesluter detta citat mängder av upplysningar som bör tas på allvar och värderas noga.
Vi gör ett försök att översätta texten till dagens svenska.

"Gud sa: ”Låt det finnas ljus”, och det blev ljus. .Gud såg att ljuset var bra, och då skilde Gud ljuset från mörkret."

Vi kommer in efter att Gud har skapat himmel och jord och jorden var formlös och tom, medan en gudomlig (livskraftig) bris blåste över vattenmassorna. (De sista förklaras lite länge fram) I det läget händer detta: ”Gud sa : ” Låt det finnas ljus”, och det blev ljus. Gud såg att ljuset var bra, och Gud skilde då ljuset från mörkret."
Alla de här preliminära steg har ingen människa åskådat, för det fanns ingen chans till det. Men det finns flera alternativ att välja för att klargöra hur vi fick reda på de här upplysningarna.
Dessa alternativ kan sammanfattas så här :

1.- Att det var Gud själv som på något vis underrättade vissa människor om det.
2.- Att det var människan som, till sin Guds avbild skaffade sig sådana kunskaper någon gång under tiden vi saknar uppgifter om.
3.- Att informationen finns lagrad i våra mänskliga beståndsdelar och att det skulle vara möjligt att förnimma dem, under särskilda omständigheter.
Vi kan inte blunda för det faktum att inklusive det otänkbara är för människan faktiskt utförbart, under de nuvarande förhållandena som vi själva har skapat.
Därför är det ytterst känsligt att prata med varandra, att förmedla information utan att först veta avsikten med det hela.
De här skrifterna hanterar denna problematik mycket noga, och av den orsaken kan man ”tolka” deras innehåll inte endast på ett sätt.
Vi har framför oss inneslutna i dessa korta meningar, pålitliga fakta som öppet talar om Gud i olika avseenden. I detta fall uppmärksammas den förmågan att rätt­vist och ansvarsfullt avgöra verkets resultat. ”Gud såg att ljuset var bra”.
Mycket mer kan man prata om ljuset i förhållande till mörkret, men vi sparar våra kommentarer till de två andra bibliska skrifterna som vi ska bekanta oss med senare.
Nu går vi vidare till nästa citat. 

"God said, "Let there be a vault through the middle of the waters to divide the waters in two." And so it was. .God made the vault, and it divided the waters under the vault from the waters  above the vault. .God called the vault "heaven". Evening came and morning came: the second day. "

Dessa rader utmärker Guds mäktiga drag att fastställa en ordning som ska möjliggöra allt sort existens på denna planet. Dessa existenser är inte livet i sig utan produkt eller frukt av de konditionen som utgör förutsättningen till deras tillblivelse.
Detta avrundade valv som ska serva som säkerhets bälte till jorden, kallade Gud för: ”himmel”.
Låt oss se en kommentar som T.N.J.B. tillägger angående ordet himmel:

Heaven: "In the primitive Hebr. conception of a three-tier universe heaven is the
dwelling-place of God and of Christ. "Heaven" is used as a reverent circumlocution to avoid using the sacred name of God (so in Mt. "the Kingdom of Heaven = "the Kingdom of God" elsewhere Mt.: 3:2.) The homeland of the Christian is in heaven, by which is meant that the Christian's thoughts, interests, aspirations are there centred."

Vi har några kommentarer till om  himlen, men vi sparar dem till de andra två skrifter som kommer efter denna Genesis.  

"God said, "Let the waters under heaven come together into a single mass, and let dry land appear." And so it was. .God called the dry land "earth" and the mass of waters "seas", and God saw that it was good."

Hela skildringen går fram från de mest fundamentala grunderna till mer och mer komplexa och samman­satta steg, som för oss människor --- och speciellt för vetenskapsmännen -- har en nästan absurd intention; att bygga upp ett helt livs system som ska duga in i minsta detalj till människan , d.v.s., den siste som träder fram efter allt arbete.
Det är ifrån denna synpunkt som beskrivningen här läggs fram. Snart ska vi komma till raderna som förklarar mer uttryckligt detta, fast med några termer som hittills få människor har begripit i sin helhet. Än så länge fortsätter vi vidare med en snabb färd genom dessa olika steg som till slut bereder vägen för oss.  

"God said, "Let the earth produce vegetation: seed-bearing plants, and fruit trees on earth, bearing fruit with their seed inside, each corresponding to its own species.”
And so it was. .The earth produced vegetation: the various kinds of seed-bearing plants and the fruit trees with seed inside, each corresponding to its own species.
God saw that it was good. .Evening came and morning came: the third day.
God said, "Let there be lights in the vault of heaven to divide day from night, and them indicate festivals, days and years. .Let them be lights in the vault of heaven to shine on the earth." And so it was. .God made the two great lights: the greater light to govern the day, the smaller light to govern the night, and the stars. God set them in the vault of heaven to shine on the earth, .to govern the day and the night and to divide light from darkness. God saw that it was good..Evening came and morning came: the fourth day."

Lägg märke till de följande raderna som uttrycker grunden, uppkomsten av allt den aktivitet som man brukar kalla för ”liv” på jorden.   

"God said, "Let the waters be alive with a swarm of living creatures, and let birds wing their way above the earth across the vault of heaven. "And so it was."

Emfasen är riktad till ”vatten massorna”, inte i den vanliga förståelsen vi har av ordet eller ämnet vatten, utan som specifika livsområden.
Om ni minns från föregående rader, var två första beståndsdelar himmel och jord. Där efter kom ljus och mörker, med avsikten att särskilja tillståndet av de två första. Tredje steget var att dela vattenmassorna, i det som skulle befinna sig över och under fästet, firmamentet. Efteråt var det dags för vattenmassorna under fästet att dela sig i mark eller solid jord och oceaner. Och nu  blir vattenmassorna under det fästet aktiva, ”levande” = med liv.
Om man summerar alla dessa steg som detta kapitel beskriver från första raden, och i den ordningen som det hela sker, får vi fram en nästan exakt bild utav cellernas struktur och föränderlighet.
Det vi menar kort och gott, är att livet har existerat innan allt som är känt blev till.
Att det är Gud som är Livet, såsom vi redan har förklarat vid flera tillfällen, och att dess natur är andlig, någonting vi håller på att göra begripligt, i synnerhet till den del av oss som är mest svår att övertala, nämligen tankeförmågan.
Texten går vidare på följande vis:  

" .God created great sea-monsters and all the creatures that glide and teem in the waters in their own species, and winged birds in their own species. God saw that it was good. .God blessed them, saying, "Be fruitful, multiply, and fill the waters of the seas; and let the birds multiply on land." .Evening came and morning came: the fifth day.
God said, "Let the earth produce every kind of living creature in its own species: cattle, creeping things and wild animals of all kinds." And so it was. .God made wild animals in their own species, and cattle in theirs, and every creature that crawls along the earth in its own species, God saw that it was good."

Hit går allt väldigt bra. Man märker tydligt sambandet mellan dessa markerade tidpunkter som beskrivs som; "Gud sa", "gjorde", "såg", "välsignade", som en konsekvent ordning, diametralt motsatt till rena slumpen eller tillfälligheter. Att det tar sin tid att åstadkomma det som är nödvändigt för att befästa det som kommer efter, betyder ingalunda att man inväntar det rätta ögonblicket, utan att med hänsyn till det som skaparen har för syfte, bör varje steg granskas, så att det som ännu fattas att skapa eller hela skapelsen inte rasar ner eller resulterar i en enda kaos. Den förklaring vi lägger fram kan endast assimileras om man kommer till medvetande att det är självaste Gud, s.a.s., som ska ”leva” eller bo i detta som Han håller på med att bygga upp, och ingalunda ska bosätta sig på en otrygg plats.
Poängen i denna beskrivning ligger inte i de tillvägagångssätten med vilka Gud förrättar alla steg, utan det uppnådda resultatet som varje steg medför, till nytta av det som först och främst står som avsikt att komma fram till. Det är det som avgör den slutliga be­dömningen som hela tiden läggs efter varje arbetsmoment, och som beskrivs som : och det blev så,  det blev bra. Här lägger man grunder till det som senare kommer att vara av stor betydelse för människans framgång eller fall.
De närmaste raderna bör därför överblickas mycket noga, eftersom det som sägs i dem är av stor relevans för alla människor.
Här måste man skilja mellan människan, eller människovarelsen, och den som i detta fall för talan, dvs., Gud.  
Det hela framförs i dessa termer:

"God said, "Let us make man in our own image, in the likeness of ourselves, and let them be masters of the fish of the sea, the birds of heaven, the cattle, all the wilds animals and all the creatures that creep along the ground."
Om det här citatet tillägger T.N.J.B. det här :   

"It is possible that this plural form implies a discussion between God and his heavenly court (  the angels ) ; our text was thus understood by de Gk. version of Psalm. 8:5 (quoted i Heb.2:7).
Alternatively, the plural expresses the majesty and fullness of God's being ; the common name for God in Hebrew is elohim, a plural form."  

Detta är ett klart exempel på ordets begränsade räckvidd som kommunikations medel. För alla de som har upplevt den mäktiga och kraftfulla andliga närvaron, är de här raderna så värdefulla och så sanna, att det inte finns någon tvekan om att det som här står skrivit menas på allvar. Från början har blivit detta själva syftet och strävan från Guds sida att förverkliga, men vi ständigt har saboterat, försenat, nonchalerat och omöjliggjort med våra egna argument.
Den som bearbetar detta försök att belysa om det andliga faktumet har själv varit med bland dem som slösade bort en hel del av sina bästa år, med bagateller och dumheter av olika slag. Men han är innerlig tacksam för det tillfälle han fick, vid 28 års ålder att kunna erfara det andliga, och därmed lära känna allt på nytt.
Med denna bakgrund, finns det inte bättre sätt att sysselsätta sig än att öppet och hjärtligt försöka motivera andra att överväga sina inställningar och attityder, tills de får erfara, konstatera, uppfatta i praktiken alla de saker och ting som här tas upp.
Om detta var något enkelt skulle den mänskliga historien inte se ut som den gör, och för länge sedan skulle vi redan uppnått en sådan livs standard som vi än så länge drömmer om.
Frestelserna är inte bara en utan många, fast de flesta av dem är av en särskild typ. Om detta ska vi prata mer i Genesis kapitel 3.

Gud sa, ”Låt oss åstadkomma människan till vår egen profil, i likhet med oss själva”.

Man kan använda sig av flera olika synonymer för att komma närmare innebörden av hela meningen, ( och de enstaka orden som ingår i den ).
De som skrev ner denna berättelse, upprepar samma budskap, fast på ett annat vis:

"God created man in the image of himself, in the image of God he created him,male and female he created them."
”Gud skapade människan till sin egen avbild”.
”I Guds egen härlighet, glans eller gloria skapade Gud människan. Man och kvinna skapade Gud dem.”

Nej, det går inte att översätta rent bokstavligt hela detta citat. Orsaken är att vi saknar just precis medvetande om Gud. Vi kan inte på rent rationellt sätt begripa det som står angivet i de här raderna därför att vi inte har en aning ( förkänsla, känning eller förnimmelse ) om Gud.
Så länge vi inte får erfara Gud kan vi inte verifiera innehållet i denna mening. Det första steget för att kunna göra det är att motta det preliminära beskedet om Guds existens, och framför allt avsikt, benägenhet, disposition, som läggs fram i de här skrifterna.
Därefter måste vi lära oss att, så långt det går, igenkänna alla våra tillgängliga och naturliga mänskliga resurser, så att vi kan dra någon parallell med den Gud som här upplyses om.
Följande steg är att så förnuftigt som möjligt ta ställning till innebörden av detta uttryck: i Guds image, som nästan är omöjligt att över­sätta bokstavligen från originalet till andra språk.
Att de här meningarna inte räcker till för att kunna få en fullständig förståelse för den intima relationen mellan Gud och människan, bekräftas via en särskild berättelse som följer efter kapitel 2 och 3, och som försöker ge svar om varför det har blivit så komplicerat för oss alla att nå den status som här nämns för första gången.
För alla som har erfarit det andliga i enlighet med Jesus från Nasarets förkunnelse, är detta citat en profetia som uppfylls när bägge parter, Gud och människan når upp till en viss kongruens eller affinitet.
Vi kallar det där fenomenet för: att befinna sig på samma våglängd.
Sambandet ligger i att Gud är Anden, och att denna ”image” som här nämns har att göra med det egenartade karaktärsdraget, d.v.s., anden, som vi ska få bekanta oss med mer ingående med hjälp av de två andra skrifter som ingår i denna ”Del 2”.
Vi har väldigt mycket mer att analysera om detta, och vi gör det med stöd av de texter som följer.
Nu är det dags att fortsätta och avsluta första kapitlet, som sammansmällts med det andra för att inte ge intryckt av att det handlar om ett annat dokument, trots att man märker det tydligt.   

"God blessed them, saying to them, "Be fruitful, multiply, fill the earth and subdue it. Be masters of the fish of the sea, the birds of heaven and all the living creatures that move on earth." .God also said, "Look, to you I give all the seed-bearing plants everywhere on the surface of the earth, and all the trees with seed-bearing fruit; this will be your food. .And to all the wild animals, all the birds of heaven and all the living creatures that creep along the ground., I give the foliage of the plants as their food." And so it was. .God saw all he had made, and indeed it was very good. Evening came and morning came: the sixth day."

På det sättet avslutas första kapitlet, plus detta tillägg :

2.- "Thus heaven and earth were completed with all their array. .On the seventh day God had completed the work he had been doing. He rested on the seventh day after all the work he had been doing. .God blessed the seventh day and made it holy, because on that day he rested after all his work of   creating.
Such was the story of heaven and earth as they were created."

Historien om himlen och jordens uppkomst var på det här viset, fast som alla märker, har vi inte sett denna kreativa process avslutad, vi är fortfarande på en nivå eller stadium som inte mot­svarar den som Gud redan har erövrat, och som här på förhand antyds med dessa ord: ”Gud välsignade sjunde dagen och förklarade den Helg, eller högtid, därför att på den dagen vilade Gud efter hela detta kreativa arbete”.
Denna uppgift som läggs mittemellan de två första berättelser utav ”Genesis”, rent formellt passar de inte ihop, och vi tror att det handlar om en amalgamerings miss som någon har gjort, trots att avsikten var att sammankoppla två olika traditionsberättelser, den första mer inriktad på att uppmärksamma hela Universums uppkomst och den andra människans tillblivelse.
Det är väldigt mycket vi egentligen skulle prata om detta citat, eftersom här finner man faktorn ”tiden” som något helt mysteriös, om man noga iakttar det sättet man har skrivit och översatt innehållet av de här meningarna. Vi tar dem en gång till.

"Thus heaven and earth were completed with all their array. .On the seventh day God had completed the work he had been doing. He rested on the seventh day after all the work he had been doing. .God blessed the seventh day and made it holy, because on that day he rested after all his work of creating.
Such was the story of heaven and earth as they were created."

Vi försökte översätta så noggrant som möjligt detta citat till nutidens svenska, och vi måste erkänna att resultat blev ännu mer förvirrande. Vi har en gammal svensks biblisk exemplar och i den står det på följande vis:

” Så blev nu himlen och jorden fullbordade med hela sin härskara. Och Gud fullbordade på sjunde dagen det verk som Han hade gjort; och Han vilade på sjunde dagen från allt det verk som Han hade gjort. Och Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, därför att på den dagen vilade från allt sitt verk, det som Gud hade gjort, när Han skapade”….

Det som är påfallande i denna text är de olika tidsformer som man använder sig av för att redigera budskapet. Man har den känslan att författaren eller författarna försöker uppmärksamma på detta vis, och i full enlighet med nästa berättelse som inleds strax, att från Guds sida är allt redan avklarat, men vi människor finns fortfarande i ett stadium där vi alla ska examineras och godkännas för att även få vila på den helgade dagen.
Nu är vi helt och hållet inne i andra kapitlet, som bearbetar i detalj den speciella delen som gäller mänskligheten i form av en berättelse som kallas för: ”Paradiset, eller Edens lustgård, och fri viljans provet.”
Källan till detta dokument är inte densamma som till den första kapitlet. Man märker det tydligt, inte bara när det gäller vokabulär, utan även i struktur.
Här används för första gång namnet Yahweh, vilket indikerar på att denna berättelse skrevs ner ungefär på Moses tid, trots att sam­ma namn för att identifiera Gud brukades av den muntliga traditionen mycket tidigare.   

Nästa: Paradise.

 Ronneby - Sweden